När kommuner över hela Skandinavien kämpar med ökande byggkostnader och klimatkrav, vänder sig allt fler till trä – särskilt CLT – som lösning. För byggprojektledaren Anna Lindholm, som arbetat med över 15 skolor i Sverige och Norge, är valet självklart: ”Korslimmat trä har förändrat hur vi bygger för framtiden.”
I denna intervju delar hon med sig av erfarenheter från verkliga projekt, hur CLT påverkar tid, budget och inomhusmiljö – och varför motståndet oftast är kulturellt, inte tekniskt.
”Det började med tidspressen”
Anna berättar att det var inte klimatet som först förde henne till CLT – utan kalendern.
“Vi hade ett skolprojekt i en växande kommun där det var ont om tid, och ännu mindre utrymme för förseningar. Prefabricerade CLT-element visade sig vara ett sätt att kapa flera månader i byggtid – utan att kompromissa med kvalitet.”
Med CLT kunde man montera färdiga väggar och bjälklag på några dagar. För skolor, där terminsstarten inte kan skjutas upp, blev det en praktisk revolution.
Lägre kostnader över tid
Kostnadsargumentet är komplext, säger Anna. Initialt kan CLT vara dyrare än betong – särskilt om kompetensen saknas i teamet.
“Men när vi räknar på hela livscykeln – inklusive inomhusmiljö, energianvändning och renoveringsbehov – så blir CLT nästan alltid billigare. Det krävs bara att beställaren vågar tänka långsiktigt.”
CLT:s prefabricerade karaktär innebär dessutom färre fuktskador under byggtiden, vilket minimerar risken för kostsamma förseningar och försäkringskrav.
Skolmiljö i trä: tystare, renare, tryggare
En av de största vinsterna med CLT, menar Anna, är miljön för elever och personal.
“Det är något som händer när man går in i en träbyggnad. Ljudnivån sjunker, akustiken blir mjukare, och man får en känsla av värme. Det är svårt att mäta – men alla som jobbar i skolorna känner det.”
Dessutom bidrar CLT till ett bättre inomhusklimat tack vare träets naturliga förmåga att reglera fukt och temperatur. Flera skolor som byggts i CLT har visat lägre frånvaro bland elever och personal, enligt interna uppföljningar.
Hinder: fördomar och osäkerhet
Trots vinsterna stöter Anna ofta på skepticism.
“Många tror fortfarande att trä inte är tillräckligt brandsäkert, eller att det inte håller lika länge som betong. Men det är en myt – CLT klarar brandklass REI 90 och mer. Det är godkänt för flervåningsbyggnader i de flesta nordiska länder.”
Hon pekar också på bristande kunskap hos både upphandlare och arkitekter som en bromskloss. Därför lägger hennes team mycket tid på informationsarbete och tidiga workshoppar i projekt.
Ett exempel: Grönedalsskolan
Ett av Annas stolthetsprojekt är Grönedalsskolan i södra Sverige – en F–6-skola för 420 elever, helt byggd i CLT.
“Vi sparade tre månader i byggtid, höll budgeten, och fick en skola som idag är en referenspunkt för andra kommuner. Dessutom är energianvändningen 28 % lägre än snittet för liknande skolor.”
Projektet gav också ringar på vattnet: kommunen har sedan dess beslutat att trä ska vara förstahandsval i alla framtida skolprojekt.
Offentlig sektor som förändringsmotor
Anna menar att just skolor – och andra offentliga byggnader – har en unik möjlighet att driva på omställningen till klimatsmart byggande.
“Om en kommun bygger 5 skolor med CLT och visar att det fungerar – då följer andra efter. Det är så vi får volym, sänker kostnaderna och skapar ny norm.”
Hon efterlyser mer nationell samordning och tydliga klimatkrav i upphandlingsreglerna för att påskynda utvecklingen.
No responses yet